👉 EU i det Centrala innehållet & Praxismodellen

Som i all undervisning bör man som lärare utgå från det Centrala innehållet, elevernas förkunskaper och anpassa stoffet därefter. I det Centrala innehållet för Samhällskunskap 1b står att undervisningen ska behandla: ”Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt EU” (Skolverket 2011).

Jag tänker att det kan vara fördelaktigt att utgå från politik på lokal och nationell nivå och gradvis öka till EU-nivå för att eleverna ska få en större överblick. EU kan för individen (eleven) framstå som något väldigt abstrakt och därmed svårförståeligt – därför tänker jag att Praxismodellen kan användas här för att stegvis närma sig bilden av EU som helhet.

På A-nivån i Praxismodellen, där fokuset är att ge eleverna en verklig och konkret upplevelse, tänker jag att ett EU-rollspel skulle kunna utgöra en intresseväckande introduktion. Eleverna blir tilldelade en roll som EU-parlamentariker från ett visst land och ska framföra sin ståndpunkt kring en viss sakfråga. De ska argumentera för sin sak men måste slutligen enas och samarbeta för EU:s bästa. Jag tänker att följande film från UR kan fungera bra som introduktion för att eleverna ska en inblick i vad en sådan roll innebär; https://urplay.se/program/205462-perspektiv-pa-varlden-sverige-och-varlden-eu (2018). Här får de även öva på sin kommunikativa förmåga i debatten, vilken Svanelid beskriver som en av de fem förmågorna eleverna ska utveckla i sin bok ”De fem förmågorna i teori och praktik – Boken om The Big 5” (2014). Lärandeprocessen sker här sociokulturellt i samspel och interaktion med andra, vilket enligt Vygotskij verkar främjande för kunskapshanteringen.

På B-nivå bryter vi ned området i delar, fokuserar på fakta och diskuterar elevernas nya erfarenheter. Vi beskriver EU:s olika delar språkligt. Här kopplar eleverna samman sina upplevelser från rollspelet till konkreta begrepp och vad de symboliserar i praktiken.

Slutligen, på C-nivån, kan eleverna se ett sammanhang mellan begreppen. Här kan eleverna exempelvis få redogöra för aktuella händelser som angår EU (såsom klimatkrisen, flyktingfrågan eller Brexit) och visa att de kan dra paralleller och förstå vilka konsekvenser det medför för EU som organ och för Sverige som medlemsland.

 

🤓 Källhänvisning i ovanstående blogginlägg:

Arevik, S., & Hartzell, O. (2015). Att göra tänkandet synligt. En bok om begreppsbaserad undervisning. Stockholm: Liber

Skolverket (2011) Ämne – Samhällskunskap [Ämnesplan]. Hämtad 2020-09-15. https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DSAM%26lang%3Dsv%26tos%3Dgy%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3

Svanelid, G. (2014). De fem förmågorna i teori och praktik. Boken om The Big 5. Lund: Studentlitteratur.

Utbildningsradion. (2018). Sverige och världen [TV-program]. Hämtad 2010-09-15). https://urplay.se/program/205462-perspektiv-pa-varlden-sverige-och-varlden-eu