👉 Skolans dubbla uppdrag

”Det dubbla uppdraget” är ett begrepp som man möter ofta som skolvärlden. Det handlar om att skolan inte enbart ska vara en plats där elever vidgar sina kunskaper och förmågor utan det ska också vara en miljö som formar eleverna till goda demokratiska medborgare. Den svenska skolan bygger på en demokratisk värdegrund och det är vår uppgift att förmedla vidare denna värdegrund och vidga elevernas förståelse kring frågor som allas lika värde och vikten av mångfald. Vi lever i en alltmer globaliserad värld och därför är kunskapen om globala frågor viktigare än någonsin. Genom att arbeta med de globala målen och mänskliga rättigheter i undervisningen kan de utveckla en förståelse för sin omvärld och sina medmänniskor. I Ämnets syfte i Samhällskunskap står att eleverna ska utveckla;

”Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna, såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv” (2011).

👉 De globala målen & mänskliga rättigheter i undervisningen

Ett sätt att väcka elevernas tankar kring globala frågor är att använda sig av lekar och rollspel. Det ger eleverna en konkret upplevelse att koppla samman den nya kunskapen till. Genom att eleverna får testa perspektivbyten och gestalta en annan roll får de en direkt erfarenhet att bygga vidare på.

Under vår Samhällsdidaktikskurs på Ämneslärarprogrammet fick vi testa flera olika lekar som kan användas i undervisningssyfte. En av dessa bestod av ett spel där man tilldelades vissa egenskaper vad gäller tro, etnisk bakgrund, sysselsättning, boende och utseende. Utifrån vetskapen om dessa egenskaper ska man diskutera olika påståenden som exempelvis; ”Är det svårt för mig att hitta boende/hitta jobb/skaffa utbildning/komma in på en restaurang?” eller ”Känner jag mig trygg när jag möter polisen?”. Genom att eleverna själva får synliggöra sina egna tankar (och fördomar) kan man bredda diskussionen och få eleverna att ifrågasätta sina egna påståenden. Vad är det som gör att vi resonerar såhär? Vad grundar sig dessa föreställningar på? Vad har det för konsekvenser? Genom att föra en diskussion tillsammans kan man synliggöra strukturer i samhället och att det än idag finns, även i Sverige, samhällsstrukturer som diskriminerar människor utifrån exempelvis tro, bakgrund eller utseende. Vissa av eleverna kommer säkerligen (tyvärr) ha upplevt detta själva i större eller mindre utsträckning. Jag tyckte det var ett nyttigt spel – men det kräver efterarbete där man lyfter dessa frågor gemensamt med eleverna och arbetar aktivt med att inte förstärka stigmatiseringen och de fördomar som eventuellt lyfts utan arbeta motverkande genom samtal.

Vi fick även prova på en annan lek som jag anser utgör en intresseväckande inledning till undervisning kring mänskliga rättigheter. Eleverna ska här bli indelade i grupper, få lappar med de mänskliga rättigheterna på och blir tillsagda att välja bort fem av dem i taget. Det skapar en diskussion eleverna emellan kring vad de själva anser vara viktigast för att individen, kollektivet och samhället ska må bra och tvingar dem att argumentera för sin sak och samarbeta. På så vi får leken ett djup. Det kan också ge eleverna en ”aha-upplevelse” kring att dessa rättigheter inte är självklara för alla människor runt om i världen, även om det förefaller naturligt för oss som vunnit livets lotteri och är uppväxta i Sverige där dessa rättigheter respekteras. De får således även öva på perspektivbyte. Det är även viktigt att poängtera att de mänskliga rättigheterna är okränkbara och odelbara. De förutsätter varandra.

👉 Digitala hjälpmedel 

Det finns fortsättningsvis ett oändligt utbud av undervisningsstöd och skolmaterial kring dessa frågor på nätet. På exempelvis Plan International Sveriges hemsida (https://plansverige.org/skola/larare/) finns flera lärarhandledningar kring dessa teman. Det finns även mycket material på Globala målens hemsida (https://www.globalamalen.se/skola/skolmaterial/) som kan vara mycket användbara redskap i samhällskunskapen. Som lärare gäller det att vara påläst om de sidor och uppgifter man visar för eleverna så att det finns ett tydligt syfte. Dessa ska givetvis inte utgöra det enda undervisningsstoffet men kan vara ett hjälpbart komplement.

🤓 Källhänvisning i ovanstående blogginlägg:

Globala målen. Hämtad 2020-09-15. https://www.globalamalen.se/skola/skolmaterial/

Plan International Sverige. Hämtad 2020-09-16. https://plansverige.org/skola/larare/

Skolverket. (2011). Ämne – Samhällskunskap [Ämnesplan]. Hämtad 2020-09-14. https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DSAM%26lang%3Dsv%26tos%3Dgy%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3